Innan mörkret faller

Faan, vad fel det blev inatt. Visst, USA är jävligt bra men det är så typiskt att vi inte når upp till vår riktiga nivå i den match som betyder mest av alla. Det är så typiskt att i just den matchen är domaren köpt och det är just i den matchen som kapten Johansson får matchstraff för att jänkarfjollan åkte på hans armbåge och i just den matchen som Markström, vår fina, duktiga Markström, gör sitt enda misstag i hela turneringen. Klockan var 05.30 så man kunde inte ge utlopp för alla känslor. Men skrek gjorde jag, fast väldigt tyst.

Jag tycker så jävla synd om grabbarna. De har kämpat och slitit och verkligen visat vad de går för under två veckor, och sen ren tortyr efter 50:e matchminuten. Det finns ingen rättvisa i världen.

Men man ska inte hänga läpp för krossat plexiglas. Snart är det ju OS, ffs. Och det är ändå jävligt bra av dem att komma så långt som till semi. Bronsmatchen blir förhoppningsvis en lite trevligare upplevelse än den vi upplevde inatt. Finalen mellan fucking USA och Canada vet jag inte ens om jag kan se. Jag är nog för bitter.



p.s. Jag måste verkligen köpa en ny plånbok. Döskalle och "piratpengar" säger liksom inte cool längre.