Bitter town
Jag gläds som fan åt att NHL börjar på torsdag och det kommer bli Viasat Hockey för hela slanten i höst. Hoppas på många eftermiddagsföreläsningar, men något säger mig att universitetet inte lägger schemat efter Capitals matcher i första hand. Vilket ju såklart makes no sense.
Men som sagt, det är det jag tröstar mig med lite just idag, när jag grämer mig lite över det senaste nederlaget. Det är som så att varje år sätter Handelshögskolan upp ett spex, ungefär som en musikal, och nu i början av terminen kan man söka till olika områden att delta i inom spexet. Den grupp som tilltalade mig mest var självklart manus, och jag skrev ihop ett arbetsprov lite snabbt och skickade in, men kom inte med.
Och det är väl inte riktigt själva grejen att inte få vara med i spexet som jag bryr mig om, det är ju faktiskt inte min prio nummer ett att skriva humor på det sättet och i vilket fall kan jag söka nästa år igen, utan det är mer att få ett nej, att "ha förlorat" som gnager i mig.
Tävlingsmänniskan i mig kan inte ta det riktigt, hur mycket jag än ler och försäkrar alla om att det inte bekommer mig alls. För det gör det, jag gillar inte att erkänna det bara. Att inte lyckas suger! Dessutom fick jag lite ångesttankar om att jag egentligen borde göra nåt med mitt skrivande och synas lite för att ha nån chans att kunna hålla på med det när jag blir vuxen. Tänk att få skriva för WWF Eko tillexempel. Men hur kommer det gå isåfall, om jag ska börja satsa? Jag lär ju garanterat få många nej eftersom det finns så många duktiga som skriver.
Kanske är lika bra att låta bli.
Håhåjaja. Imorgon ska jag vara som vanligt igen. Men idag får jag lov att vara bitter.
Men som sagt, det är det jag tröstar mig med lite just idag, när jag grämer mig lite över det senaste nederlaget. Det är som så att varje år sätter Handelshögskolan upp ett spex, ungefär som en musikal, och nu i början av terminen kan man söka till olika områden att delta i inom spexet. Den grupp som tilltalade mig mest var självklart manus, och jag skrev ihop ett arbetsprov lite snabbt och skickade in, men kom inte med.
Och det är väl inte riktigt själva grejen att inte få vara med i spexet som jag bryr mig om, det är ju faktiskt inte min prio nummer ett att skriva humor på det sättet och i vilket fall kan jag söka nästa år igen, utan det är mer att få ett nej, att "ha förlorat" som gnager i mig.
Tävlingsmänniskan i mig kan inte ta det riktigt, hur mycket jag än ler och försäkrar alla om att det inte bekommer mig alls. För det gör det, jag gillar inte att erkänna det bara. Att inte lyckas suger! Dessutom fick jag lite ångesttankar om att jag egentligen borde göra nåt med mitt skrivande och synas lite för att ha nån chans att kunna hålla på med det när jag blir vuxen. Tänk att få skriva för WWF Eko tillexempel. Men hur kommer det gå isåfall, om jag ska börja satsa? Jag lär ju garanterat få många nej eftersom det finns så många duktiga som skriver.
Kanske är lika bra att låta bli.
Håhåjaja. Imorgon ska jag vara som vanligt igen. Men idag får jag lov att vara bitter.
Kommentarer
Trackback
