Helgens dramatik - semifinal
Trots mina försök till telepatiska antihuvudvärksmeddelanden till Kenny så var han inte med mot Canada.
Kanske var det det som avgjorde, kanske inte.
För vi var ändå väldigt nära.
Snacka om rivstart, Canada la in högsta växeln direkt och kronorna verkade lite chockade men kämpade och slet för att hålla emot. De gjorde det riktigt bra, men gick hela tiden på knäna.
Inför tredje perioden stod det 5-3 och jag hade fortfarande hopp om segern, tills jag kom tillbaka efter att ha hämtat systern och pappa säger att Henrik Lundqvist gått av. Han var faktiskt inte sig själv mot Canada, han hade ont i knäna och blev helt slut. Så jag förstår honom.
Stefan Liv var inte ens ombytt så Bengan hade inte många goalies att välja på.
Då visste jag att matchen var över, och jag skulle ju få rätt, men ändå fel.
Fick nytt hopp igen när Marcus Nilson gjorde 4-3 och vi skapade stort tryck sista två minuterna, men det blev inget mer med det.
Vi förlorade, men inte på grund av Mikael Tellqvist. Han visade sig från sin bästa sida och tog flera svåra puckar.
Canada var för bra helt enkelt och höll ihop det hela vägen. Inte mycket att säga om det nu.
Vi gav dem en match iallafall. Det var bra gjort.
