Frustrerad

Ingen hockey. Inget mineralvatten.

Inte mycket i livet som är roligt nu.

Jag faller således ännu längre ner med Melissa.

Sen en tid tillbaka, har jag varit trött.
Försökt att vara allt på samma gång.
Det är så mycket man kan göra, och borde, och vill.
Och mitt i allt så ska man räcka till.
 
Sen en tid tillbaka, har jag varit tom,
och försökt att hitta spår som leder rätt.
Ja, det finns så mycket måsten, att vara bra på det man kan.
Och mitt i allt så ska man vara sann.

Och när UD inte vill att svenskarna åker till Irak eftersom det är för farligt, men det däremot är helt okej att skicka tillbaka irakiska flyktingar, då blir jag så förbannat arg. Jag vill knäa hela Sverige i skrevet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0