Innan mörkret faller

Jag läste ut Carolina Gynnings bok "Ego Girl" för ett tag sen, och kan ärligt säga att jag läste den med ett öppet, objektivt sinne och utan några förutfattade meningar. Jag insåg att det inte var slöseri med tid som jag tyckte ett tag (det tog faktiskt bara några timmar), utan klokt av mig att ge henne chans att förklara sig. För nu i efterhand kan jag ju lägga ihop min uppfattning av boken med resten av mina erfarenheter av henne, och få fram någon slags samlad slutsats. Jag tycker nämligen att det är viktigt att samla så mycket fakta man kan innan man gör ett uttalande om något. Det värsta som finns är ju folk som inte vet vad de snackar om.

Hursomhelst.

Jag lägger ner enormt mycket av min tid på att försöka förstå folk som inte tycker, lever, och beter sig som jag, för det tycker jag är så oerhört viktigt. Det sista jag vill vara är någon slags inskränkt, fördomsfull surpuppa som tror att allt det hon själv gör är rätt och alla andra gör fel. Men jag tycker fortfarande jag har rätt att ha åsikter om folk, ge kritik som inte alltid är så positiv och ifrågasätta. Carolina Gynning har jag som bekant varit på ett antal gånger, vilket säkerligen beror på att hon och jag är så otroligt olika. Boken understryker verkligen det. Jag skulle aldrig sitta stupfull i Milano och snorta kokain med äckliga agentgubbar som rycker och sliter i sina sytrådar till modelltjejer som om de vore marionettdockor. Jag skulle inte offra så mycket som hon gjorde för att få visa upp mig naken för den sjuka och osannolikt kritiska modevärlden, där det är helt normalt att äta ett salladsblad om dagen och sen kräkas upp det. Jag skulle aldrig operera mina bröst fyra gånger och jag skulle aldrig överhuvudtaget ge mig in i en bransch där allting bara är fejk.
Jag skulle aldrig kunna leva i den där glamourösa världen och bara tänka på utseende, shopping och sex.

Men återigen, jag vill försöka förstå henne. För vad är det som säger att det livet är fel, bara för att jag tycker att det är förkastligt? Ingenting. Låt henne leva som hon vill och göra sitt skojsiga TV-program. Varför ska allting vara så Johanna-allvarligt?
Och helt ärligt, hon verkar vara en hyfsat smart tjej med riktigt stark vilja. Synd bara att hon hamnade på ett omslag till en porrfilm därför att hon inte orkade läsa igenom hela kontraktet, för det är sånt som får mig att sucka och undra hur dum man egentligen får vara.

Men det var intressant att läsa om den där världen, för jag har aldrig riktigt förstått hur det går till där. Carolina skäms inte utan berättar öppenhjärtligt och utan försköningar om hur hennes liv har varit. För det mesta är det roande men ibland blir jag lite trött på att det är samma sak hela tiden: sex, droger, plåtningar, sex, bad guys, sex... 
Men faktum kvarstår: hon är en fascinerande person, och hon har åstadkommit mycket fastän hon bara är i 30-årsåldern.
Jag kommer alltid att tycka att nånting är fel om man frivilligt sätter sin fot i Big Brother-huset, men hon har övertygat mig om att hon har lite mer innanför sina extensions än jag trodde.
Även fast jag nog aldrig för mitt liv kommer begripa varför hon hellre visar tuttarna än sitt intellekt.