Om jag kommer dit igen, har du en plats där jag kan vila?
Kom hem idag efter ett efterlängtat och välbehövligt besök på östgötaslätten.
Det är inte klokt hur skönt det känns att landa där då och då. När jag kommer tillbaka till Norrköping är det inget utom de positiva minnena från staden som far genom huvudet. Jag tänker inte så mycket på söndagsångesten när Swebus Express från Göteborg rullade in på resecentrum vid sådär en halv åtta på kvällen och det ofta regnade när jag väntade på bussen hem till Nelinsgatan. Jag tänker inte så mycket på kraven jag hade på mig att visa att jag faktiskt hörde hemma på Naturhum, eller på hur trång staden kändes runt studentveckan när det började dra ihop sig mot flytt igen. Jag blir faktiskt enbart glad och nostalgisk.
Och så Linköping då, som (enligt både mig och Lasse) är så ordentlig och välplanerad med alla sina rondeller och sitt tjusiga universitet och korrekt matchande pendeltågs-och busstider. Jag gillar det, jag har haft trevligt de få gånger jag varit ute i stan. Nu var jag hemma hos Gustav och Agnes och de gav mig precis vad jag ville ha - god mat och dryck och film som inte anstränger hjärnan och hockeysnack som får lov att ta en stund. Det är alltid så avslappnande och skönt att vara hos dem.
Det blev en lyckad lördag med, mycket trevlig lunch med mormor och morbror, och konsert med bland andra Jennys Martins band Limiteds (lägg det namnet på minnet). De är sjukt grymma, alldeles för länge sen jag såg dem sist.
Och sen eskorterade Gustav, gentleman som han är, sin sambos väninnor ut på krogen. Jag diggar Gustav, han är en sköning utan dess like och vi hade riktigt kul hemma hos Jenny och sen på Hugo. Jag skrattade och skrattade och skrattade lite till.
Man är så upptagen med sin vardag och jag hör av mig till er alldeles för sällan. Jag hoppas att ni ändå förstår hur mycket ni fortfarande betyder för mig och hur jag önskar att vi kunde ses oftare. Jag saknar er så mycket, det blir tydligt vid såna här besök. Jenny och Agnes, ni är mina flickor! <3
Det är inte klokt hur skönt det känns att landa där då och då. När jag kommer tillbaka till Norrköping är det inget utom de positiva minnena från staden som far genom huvudet. Jag tänker inte så mycket på söndagsångesten när Swebus Express från Göteborg rullade in på resecentrum vid sådär en halv åtta på kvällen och det ofta regnade när jag väntade på bussen hem till Nelinsgatan. Jag tänker inte så mycket på kraven jag hade på mig att visa att jag faktiskt hörde hemma på Naturhum, eller på hur trång staden kändes runt studentveckan när det började dra ihop sig mot flytt igen. Jag blir faktiskt enbart glad och nostalgisk.
Och så Linköping då, som (enligt både mig och Lasse) är så ordentlig och välplanerad med alla sina rondeller och sitt tjusiga universitet och korrekt matchande pendeltågs-och busstider. Jag gillar det, jag har haft trevligt de få gånger jag varit ute i stan. Nu var jag hemma hos Gustav och Agnes och de gav mig precis vad jag ville ha - god mat och dryck och film som inte anstränger hjärnan och hockeysnack som får lov att ta en stund. Det är alltid så avslappnande och skönt att vara hos dem.
Det blev en lyckad lördag med, mycket trevlig lunch med mormor och morbror, och konsert med bland andra Jennys Martins band Limiteds (lägg det namnet på minnet). De är sjukt grymma, alldeles för länge sen jag såg dem sist.
Och sen eskorterade Gustav, gentleman som han är, sin sambos väninnor ut på krogen. Jag diggar Gustav, han är en sköning utan dess like och vi hade riktigt kul hemma hos Jenny och sen på Hugo. Jag skrattade och skrattade och skrattade lite till.
Man är så upptagen med sin vardag och jag hör av mig till er alldeles för sällan. Jag hoppas att ni ändå förstår hur mycket ni fortfarande betyder för mig och hur jag önskar att vi kunde ses oftare. Jag saknar er så mycket, det blir tydligt vid såna här besök. Jenny och Agnes, ni är mina flickor! <3
Kommentarer
Postat av: Jenny
Det känns väldigt värmande att höra! Och även fast vi inte hörs av flera gånger i veckan direkt så vet jag att jag alltid har dig och kan prata med dig! Det var superkul igår, hoppas du kan komma den 23:e oxå! kram o puss!
Trackback
